Förlåt, för helvete.

En filosofi jag försöker leva efter är en trångsynt och ganska elak tanke. "Det är lättare att be om ursäkt, än om lov." Det är en barnslig ide, men tycker om den. Jag förstår att man ska visa hänsyn, jag förstår moral till och med etik. Men till de små bitarna jag rör om i världen spelar det en mindre, nej snarare obetydlig roll, om jag försöker något annat än vara mig själv tillfreds.
I fredags gjorde jag fel. Jag är medveten om detta, så här kommer det. Förlåt till mig själv.
Hade jag varit förnuftig när frågan poppade upp i huvudet; ska jag dricka en hel box vin, inte en i storleken där men bara vill ha mer, utan en sån som aldrig vill ta slut, hade jag antagligen sagt nej. Nu ser jag mig själv som irrationell för det mest, likaså i detta fall, vilket ledde till; Ja det är klart du sak häva i dig en baginbox från Chile. Mår jag sämre? Inte längre, jag har ju bett om ursäkt.
Konsensus: Käre Gud, jag önskar bli religiös.