Nu efter nastan tva manader har i Turkiet kanner jag mig inte nojd. Sliten, ja. Som ett vandrande kollie, ja. Som att en sang skulle sitta fint, ja. Motiverad pa mer, ja. Inspererad av massa goa manniskor, ja. Som att jag ar sugen pa ett kallt och snoigt Sverige, nej. Tyvarr leder denna som sa manga andra resor mot sitt slut.
Men inte an...
Har lite bilder fran leden for dom med de stora underarmarna. Foto, energi och pepp av Jacob Schroedel.
Du är sjuk, Mads!
SvaraRaderaJag vet, mads.
SvaraRadera