Stenen Olle aldrig kommer få se...

För några veckor sedan stötte jag på ett stort block ute i skogen. Ligger endast tio minuter hemifrån. Sen har jag inte varit där för ens förra veckan då jag och Jimbo "TickmarckungenfrånHelvetet" Karlsson var där.

Klockan var för tidigt slagen och vi drog ut för att endast borsta. Men under mossan fanns dessa underbara pärlor, så vi kunde helt enkelt inte hålla oss.

Ett lowball prob, med fler flytt än man tror. Jimmy knep FA:n (som vanligt....) "Olle luktar skit, 7A".

På andra sidan blocket, den vertikala delen, borstade vi upp ett super fint vertikal/svagt, mycket svagt överhängande prob. "Bonden gödslar skit, 7B".

Bonden gödslar skit. Ett problem i världsklass, där teknisk finess möter långa statiska moves. Man njuter och njuter. Speciellt då körsbärsträden alltid blommar och så fort man lyfter fötterna från marken seglar svanar i motljus förbi...

Igår kväll var jag och Krister "Mister fotsvamp" Jansson, ute vid Getåsprickan igen. Efterssom Krister är en så rutinerad och stark klättrare, bestämde han sig för att lämna skor och krita hemma. Men jag lurade på honom mina skor, skrattade för mig själv då jag inte längre är ensam med min svamp, mellan vad man kan kalla tårna.

Nere på backen innan herr Jansson sände frågade han mig "Vet du vem Fredrik Schlyter är?"

"Nja, ingen jag träffat, bara sett bilder från."

"Jo, han är ju fotograf. Han ville plåta Getåsprickan sa han till mig"

"Jaha, vad kul!"

"Jo, han sa att han bara hade någon bild på Olle när han klättrar den..."

"Okey?"

"Ja, bilden är ju fin och så, men sen är det ju Olle..."

När Krister senare seglade upp till toppen med magiskt ljus i nacken och en kungsörn som lekte i kvällsluften, kom frågan till mig. Varför är det så kul att reta Olle Welin.

Det är för han är så snäll och go människa. Visst kan han vara bitter, men med glimten i ögat!